Hyllning till Coehlo

Låt mig börja med att förklara att om du inte vet vem Paulo Coehlo är borde du skämmas, genast gå ut och köpa minst en bok av denne superba författare eller riskera halshuggning i en vecka… utan kudde! Coehlo är en författare som på ett unikt sätt kombinerar teologi, mystik och filosofi invävt i underbart vackra och gripande berättelser. I vissa böcker kan jag erkänna att han blir väl religiös av sig, men till och med en grav ateist/agnostiker som jag själv kan ändå uppskatta även dessa böcker.

Det som jag vill hylla är dock inte Coehlos förmåga att formulera sig, eller informera om teologiska och historiska händelser, inte heller hans underbara frihet i att använda människor från alla världens hörn som huvudkaraktärer. Nej, det är just den filosofiska delen som jag rent ut sagt avgudar, och som hjälp mig att uthärda vardagens motgångar på ett bättre sätt.

Låt mig ta tre exempel:

I Alkemisten pratas det ofta om tecken. Skillnaden mellan tecken och tillfällighet ligger förvisso endast i betraktarens ögon, men om man tar detta på ett lättsamt sätt och väljer att se enbart positiva tecken så växer ens säkerhet och självkänsla något otroligt. Man har ju hela universum på sin sida!

I Djävulen och fröken Prym pratas det om ont och gott. Här påvisar Coehlo att ingen människa är god eller ond, enligt honom är det endast en fråga om när vi ser en människa som det är avgörande hur goda eller onda de är, vad de ställts inför för frestelse och av vilken orsak de avstår eller faller för den. Ingen människa kan gå hela livet igenom och vara helt god, för det är inte godhet… det är bara feghet.

I Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät har vi dock den absolut bästa filosofiska tankegången Coehlo har gett mig, även om det tyvärr är hans sämsta bok. Den andra är ett begrepp för de dåliga tankarna inom oss själva. När vi blir osäkra och rädda kommer de allra värsta tankarna smygande: Varför? Vad gjorde jag nu? Vad hände? Men det är då Coehlo säger åt oss att tänka rationellt istället, se hur många möjliga orsaker att det är någon utomstående kraft som påverkat och att det hela bara är ett missförstånd. Tänk dig att du skickar sms fram och tillbaka med någon och helt plötsligt får du inget svar. Den andra vill säga att nu sade du något dumt, den andre orkar inte med dig eller något liknande. Men tänk istället på alla logiska förklarningar som att batteriet tog slut, mobilen förlades i ett annat rum och hördes inte… ja, det är ett självupplevt exempel och svaret var att kontantkortet tog slut.

Detta är som sagt bara några av de saker som hjälp mig i livet sedan jg började läsa Coehlo för några månader sedan, och jag har märkt att det har gjort stor skillnad på mitt tänkande. Jag jagar inte upp mig lika lätt längre, jag är självsäkrare, jag vågar ta för mig mer

Det är synd att jag bara har två böcker kvar att läsa som han skrivit, men hur mycket mer kan han lära mig om att leva egentligen? Fast jag kan ge mig sjutton på att han varje kväll när han lägger sig ned i sin säng har ett stort leende på läpparna och tänker ”Det hade varit roligt att avslöja meningen med livet i nästa bok, men jag tror inte de är redo för det än”.

Tack Coehlo! Just nu mer än någonsin!